Frågor och svar om solparker

Enligt Världsbankens solatlas är elutbytet från solceller lika stort i södra Sverige som i Danmark, Nederländerna och norra Tyskland. (cirka 1 000–1 100 kWh/kWp) och bara marginellt mindre än södra Tyskland . Även längs kusterna i norra Sverige, där befolkningstäthet och elbehov är högst, är utbytet i nivå med de södra delarna av landet, delvis eftersom den svalare temperaturen ökar solcellernas verkningsgrad.

Enligt SCB har solkraften i Sverige bidragit med drygt 3 TWh el under 2023. Det motsvarar den årliga användningen av hushållsel i 600 000 villor eller 2,5 procent av den svenska elanvändningen.

Solparker är tillfälliga installationer som inte kräver permanenta ingrepp på marken, till skillnad från anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur. En vanlig utformning är att lutande solcellspaneler placeras i rader med omkring 4-6 meters mellanrum. Panelerna fästs på stålprofiler, cirka 0,8–1 meter ovan mark som lägst och 3-3,5 meter som högst, och profilerna installeras i marken. De enda ”byggnader” som uppförs är mindre transformatorstationer för att leda elen som produceras ut till elnätet.

I framtiden blir det troligen vanligare att utforma solparker med paneler som följer solen, så kallade solföljare/”trackers”. På morgonen och kvällen, då panelerna står som högst, är höjden 3-3,5 meter. Mitt på dagen då panelerna ligger horisontellt är höjden cirka 1,8-2,1 meter över mark.

Runt solcellsanläggningen uppförs generellt ett stängsel av säkerhetsskäl för att förhindra intrång då en solpark räknas som högspänningsanläggning. Häckar eller träd planteras längs stängslet, dels för att minska den visuella påverkan, dels för att bidra till en ökad biologisk mångfald. Avstånd mellan staket eller häckar och paneler kan anpassas för att möjliggöra vändning med en mindre jordbrukstraktor.

Alla kraftslag i elsystemet har tider på året där produktionen av olika skäl minskar. Solkraften har ett utmärkt samspel med vindkraften som har lägre produktion under de tider på året då solkraften producerar som mest. Sol- och vindkraften kan därför anses vara utmärkta komplement till varandra för ett mer stabilt elsystem. När solkraften producerar mest under sommaren går dessutom kärnkraften ned i produktion ett antal veckor för underhåll och även kraftvärmen vars affärsmodell bygger på ett värmebehov minskar produktionen. Med mer solkraft i elsystemet under sommaren kan också vattenkraften ytterligare spara vatten i sina magasin för att balansera vindkraften under vintern.

Det finns alla möjligheter att tillgodose Sveriges behov av både en stärkt livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. Vad som är en lämplig placering för solparker avgörs av en mängd faktorer, inte minst möjligheten att ansluta till elnät som har tillräcklig kapacitet. Andra centrala faktorer är vilken mark som finns tillgänglig, markens byggbarhet, andra förekommande intressen och områdets planförutsättningar. Därför behöver valet av plats i varje enskilt fall bygga på en sammanvägd bedömning.

Jordbruk och solparker går att kombinera. För att hålla borta vegetation från att skugga solpanelerna måste någon form av skötsel göras inom parkerna. Det kan till exempel handla om att odla vall eller sädesslag mellan panelerna och sedan bruka marken med en traktor eller att ha betande får i parken.

Sveriges totala jordbruksmark uppgår till 3 miljoner hektar, varav knappt 115 000 hektar ligger i träda. Den totala ytan för godkända solparker på jordbruksmark om högst 2 997 hektar utgör alltså 0,1 procent av jordbruksmarken eller 2,6 procent av mark som i dag ligger i träda. 

Solcellsparker är tillfälliga anläggningar och till skillnad från fastigheter eller infrastruktur kräver de inte kräver permanenta ingrepp på marken.

Panelerna monteras på ställningar som trycks ned i marken utan betongfundament och inga ytor behöver hårdgöras. Det innebär att jorden fortsatt täcks av växtlighet vilket skyddar den värdefulla jordbruksmarken. När solpanelerna är färdiganvända och plockas ner, efter cirka 30–40 år, kan marken åter användas för fullskalig jordbruksproduktion.

Solparker är tillfälliga anläggningar som inte förstör marken och som kan kombineras med odling eller bete. En stark och livskraftig livsmedelsproduktion är inte enbart beroende av mark och odling. I debatten kopplat till jordbruket glöms ofta bort att det är företag som likt andra verksamhetsinriktningar behöver sprida risker och intäkter. Inte minst kommer ett förändrat klimat att innebära ytterligare påfrestningar och behov av anpassning för en redan hårt pressad bransch. Att anlägga en solpark på en del av sin lågproducerande mark kan vara ett sätt för en lantbrukare att säkra upp en långsiktigt stabil intäktskälla som möjliggör nyinvesteringar och en rationell livsmedelsproduktion på lantbruket i sin helhet. Delar av primärproduktionen är dessutom elintensiv och även för livsmedelsindustrin som ska förädla våra lantbrukares livsmedel är behovet av stabila och låga elpriser avgörande för konkurrenskraften.

I en rapport från åtta länsstyrelser i södra Sverige, däribland Skåne, konstaterar man att de aktuella länen står för huvuddelen av den svenska livsmedelsproduktionen, och att ökade elpriser i södra Sverige därmed snabbt kan komma att sprida sig i form av ökade matpriser och en minskad livsmedelsproduktion på sikt.

Solparker kan dessutom skapa goda förutsättningar för att behålla produktionsförmågan och gynna den biologiska mångfalden på jordbruksmark. Genom att utforma solparker med ängar, kantzoner, trädhäckar eller annan växtlighet gynnas insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna lantbruket.

Ja, det kan det! Vad som är en lämplig placering för solparker avgörs av en mängd faktorer, inte minst möjligheten att ansluta till elnät som har tillräcklig kapacitet. Andra centrala faktorer är vilken mark som finns tillgänglig, markens byggbarhet, topografi, andra förekommande intressen och områdets planförutsättningar. Därför kan andra typer av mark så som skogsmark med låga naturvärden vara aktuella.

Att bygga solceller på fasader, sjukhus, idrottshallar och industrianläggningar är absolut en del av lösningen när det gäller att utnyttja tillgängliga ytor för solenergiproduktion. Det är ett utmärkt sätt att maximera användningen av existerande infrastruktur.

Men solparker på mark har sina fördelar och är nödvändiga för att möta den växande efterfrågan på förnybar energi och för att vi ska klara klimatomställningen. Stora solparker skapar snabb och omfattande klimatnytta genom att bidra med större volym energi till svenska samhället i relation till solceller på existerande infrastruktur.

Det finns goda förutsättningar för solcellsparker att bidra positivt till den biologiska mångfalden. Exempelvis kan orörd vall och ängsväxter under solcellerna öka artrikedomen och kolinlagringen i marken och ge en bättre jord tillbaka.

Genom att utforma parken med kantzoner, träd, häckar eller och annan växtlighet kan de positiva effekterna på den biologiska mångfalden stärkas ytterligare. En solcellsanläggning kan därmed innebära en möjlighet för insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna jordbrukslandskapet.

All elproduktion innebär någon form av påverkan på omgivningen. Fördelen med solparker är att de varken luktar, låter eller kräver stora kraftverksbyggen. Samtidigt innebär inte minst större solparker en förändring av landskapsbilden som kan uppfattas på olika sätt. Vi som är verksamma i branschen har ett gemensamt ansvar för att anlägga våra parker på ett sätt som minimerar negativa effekter på närområdet. Tex i öppna landskap som jordbrukslandskap anlägger vi solparken minst 100 m ifrån närmaste bostadshus och granne. För att minska den visuella påverkan och bidra till en ökad biologisk mångfald planterar vi häckar eller träd längs stängslet.

Vi delar målet att skapa en hållbar och trevlig värld att leva samtidigt balansera behovet av förnybar energi för den ökade energibehovet.

Sverige har ett föråldrat energisystem som är byggt för vatten- och kärnkraft. Med ökat energibehov och omställningen till förnybar energi behöver nätsystemet uppdateras så att det passar den ökade produktionen av olika typer av energikällor. Vi anser att utmaningar med elnätet är ett övergående problem eftersom utbyggnationen planeras för att hantera olika typer av energiproduktion.

Sverige behöver mer elproduktion, och det finns privat kapital redo att investera i solparker utan subventioner. Solenergi kan utökas snabbare än någon annan energikälla. Om solparker som väntar på godkännande får det nu, kan de vara klara att byggas inom 12–18 månader, förutsatt att nätanslutningen är redo. 

Hos Turn Energy ser vi till att välja platser utan eller färre elnätsproblem för våra projekt. Vi gör gedigna förstudier och förberedelser innan vi startar. Varje år säger vi nej till flera projekt om vi inte kan säkerställa bevarandet av biologisk mångfald, värna om lokalsamhällets behov och säkra goda ekonomiska resultat för alla inblandade. Vi har också nära dialoger nätvärksägarna för att finna lösningar i det orter där kapaciteten på elnätet är nästan fullt.

Klimatnyttan av solelproduktion är mycket stor. Detta trots att tillverkningen av solceller är en energikrävande process och de flesta solceller tillverkas i Kina, där kolkraft utgör en stor del av elproduktionen. För solceller som installeras i norra Europa tar det bara 1,2 år att producera lika mycket energi som förbrukats i tillverkningsfasen, enligt en studie från Fraunhoferinstitutet. Vid en livslängd på 30 år producerar alltså solcellerna 25 gånger så mycket energi som krävs för tillverkningen och bidrar då till att ersätta fossila bränslen och råvaror. Ett exempel på klimatnyttan är att en TWh solel räcker till 480 000 elbilar, och om de ersätter bensin- och dieselbilar minskar utsläppen från trafiken med 700 000 ton.

Solpanelernas livslängd och prestanda är viktiga faktorer att beakta när man överväger att installera en solcellsanläggning. Moderna solpaneler är konstruerade för att vara hållbara och kunna fungera effektivt under lång tid, ca 40 år eller mer.

Under denna tid kan dock verkningsgraden, dvs. effektiviteten med vilken solpanelerna omvandlar solenergi till elektricitet, gradvis minska. Det är normalt att solpanelernas effektivitet försämras något över tid. En typisk siffra som ofta nämns är att verkningsgraden kan minska med ungefär 0,5 % per år. Efter 40 år kan detta innebära att solpanelerna har förlorat cirka 20-25 % av sin ursprungliga effektivitet.

Det är dock viktigt att notera att även om verkningsgraden minskar, kommer solpanelerna fortfarande att producera elektricitet under hela sin livslängd.

Eftersom vi använder dubbelsidiga paneler som fångar ljus både från framsidan och undersidan så innehåller inte våra paneler PFAS.

Vi förstår vikten av att säkerställa att våra paneler klarar av extrema väderförhållanden. Våra solpaneler på Turn Energy utsätts för rigorösa tester för att säkerställa deras hållbarhet.

T.e.x enligt IEC 61215-standard för hageltester ska solpanelen klara av hagel med en diameter på 25 mm med en hastighet på 23 m/s. Våra leverantörer har dock gått ett steg längre och klarat tester med hagelstenar med en diameter på 35 mm.

Återvinning av solpaneler regleras av det europeiska WEEE-direktivet (2012/19/EU), som handlar om återvinning av elektroniska produkter. Detta direktiv har blivit en del av svensk lag som reglerar hur solpaneler ska återvinnas korrekt när de inte längre används.
Tillsammans med Nätverket för solparker är vi glada över att regeringen planerar att ge mer stöd till forskning om hur man bäst återvinner solceller. Detta kommer att hjälpa oss att förbättra återvinningen av solpaneler i framtiden.